Vintercykling

Idag har jag konstaterat följande: det är inte så svårt att cykla på hårt packad snö eller allmänt hal väg (de som gick såg ut att ha större problem) om man tar det försiktigt, däremot är det klurigt när det är moddigt. Orörd snö så är det inte så illa – det konstaterade jag i tisdags – men är det många andra som kört i den så att det blir spårigt är det lite klurigare.

Efter att ha googlat lite har jag fått uppfattningen att många tycker att det är bra med dubbdäck på cykeln. Jag har också insett att det är allt annat än billigt. Om jag sätter på dem själv så slipper jag ju arbetskostnaden förstås, men å andra sidan kan det hända att jag måste köpa några mer verktyg. Dessutom är däcken i sig dyra.

Alternativen är alltså som följer:

  • Fortsätta att köra på de vanliga däcken
  • Byta till dyra men säkrare dubbdäck
  • Börja krångla med bussarna istället
  • Börja gå istället

En annan intressant observation från dagen är att det utkast på projektarbetet som snart kommer att lämnas in till granskningsgruppen är skrivet nästan uteslutande av två personer trots att gruppen består av fyra…

Cykelstad

I det här inlägget kommer det inte att stå något om vad jag haft för mig, så är ni inte intresserade av allmänt pladder kan ni strunta i att läsa det.

Jag tycker att det är dags för några nya observationer om cykelkulturen i Uppsala. Som ni minns har jag tidigare berättat att en majoritet av stadens cyklar har ganska många år på nacken och att nästan bara pensionärer bär cykelhjälm, så det behöver jag väl inte nämna så värst mycket mer om.

Idag tänkte jag istället skriva om cykelbanor. Inne i centrum finns det massor av tydligt utmärkta cykelbanor, där det i regel är mycket lätt att förstå vad som gäller, även om många verkar tycka att konceptet ”enkelriktad cykelbana” är helt obegripligt.

Vid cykelöverfarterna blir det svårare. Finns det trafikljus är ingen tveksam, men när det är obevakat verkar varken bilister eller cyklister veta riktigt vad som gäller, vilket egentligen är ganska bra för då kör alla extra försiktigt.

När man kommer till gator som inte råkar ligga mitt i centrum eller efter de planerade cykelstråken blir det lite knivigare att avgöra vad som egentligen är en cykelbana. Huvudregeln är så vitt jag kan förstå att om det inte finns någon skylt som säger cykelbana så är det en trottoar och där får man inte cykla.

Problemet med denna trubbiga regel är att det på vissa ställen (till exempel där jag cyklar när jag ska till träningen) finns ställen med extremt breda trottoarer vid ganska hårt trafikerade vägar. Man vill gärna tro att de är cykelbanor. Jag tar då till andra hjälpfrågor, nämligen:

  • Hur höga är kanterna?
  • Cyklar andra på dem?
  • Finns det cykelöverfarter?

För mig känns det som att en trottoar som har höga kanter där den korsar en väg inte är byggd för cyklar. Hade det varit tänkt att man skulle cykla så skulle kanterna varit nedsänkta. Detta i kombination med huvudregeln skulle ge att det är breda trottoarer som finns på vägen till Friskis och inte cykelbanor.

Tittar man på hjälpfråga två (som man egentligen inte kan dra några slutsatser alls utifrån) så är det en cykelbana i och med att de allra flesta cyklar på den och inte på vägen.

Hjälpfråga tre är vad som gör det hela allra mest förvirrande. Min slutsats innan jag kommer till den är nämligen att det inte är en cykelbana. Allt tyder på att det är en bred trottoar — om det bara inte varit för det faktum att det vid den största korsningen finns en cykelöverfart med trafikljus. Vad håller trafikplanerarna på med?

Jamen sluta!

Att få SJ-loggan på sitt kort visar sig vara svårare än väntat. På Mecenatkortets hemsida stod det att man bara skulle mejla dem så skulle de fixa det, så länge man var registrerad på minst 75 % studietakt, så det gjorde jag. Idag fick jag svaret att jag skulle kontakta kåren och be dem verifiera min studietakt.

På kårens hemsida står det att studietakten rapporteras till kåren från institutionen och det finns ingen tydlig adress på vilken man kan kontakta kåren i detta ärende. Jag antar att man får ta den allmänna adressen då. Åh, vad trött jag blir! Kunde de inte bara gjort rätt från början?

Nu till något helt annat. Jag har observerat något hemskt intressant här i Uppsala angående cyklisterna (förutom att väldigt många saknar cykelvett) och det är att i princip ingen har hjälm. Undantaget är — pensionärer! Hur har man lyckats med det? Jag har nog aldrig sett en pensionär med cykelhjälm hemma.

Idag hade jag tänkt att slappa hemma på kvällen, men det visar sig att stora delar av klassen ska på klubb på Kalmar nation, så jag får väl hänga på. Tydligen finns det en alldeles särskild facebookgrupp där de berättar sådant…