All work and no play…

… makes Karin a dull girl.

Tjejvasan i helgen var ett välkommet avbrott från Uppsala och allt pluggande. Att åka skidor är alltid roligt (särskilt när man slår rekord) och det var extra kul att träffa lite folk hemifrån.

Jag har varit lite less på sista tiden och inte riktigt haft lust med någonting. Igår övervägde jag att skolka från kören, men eftersom jag gjorde det veckan innan – då med en rejäl förkylning som en nästan godtagbar ursäkt – kändes det inte riktigt bra. Jag är glad att jag lät bli. Igår var det nämligen ovanligt roligt.

Vad jag längtar efter just nu är en sväng till Bishops med gänget. Jag var nämligen på Bishops i Gävle (här i Uppsala verkar det inte finnas något) för några veckor sedan och det kändes precis som hemma. Allt som fattades var de rätta människorna och alla härliga skräckhistorier från en viss arbetsplats. Tyvärr kommer jag nog inte hem på ett tag.

Den periodiskt återkommande klädkrisen verkar vara här på allvar. Härom dagen upptäckte jag hål i ett par av mina jeans, vilket innebär att jag just nu äger endast ett helt par (lagat). Jag antar att jag måste avsätta tid för den fruktansvärt obehagliga uppgiften att ge mig ut på jakt efter nya. Några andra byxor har jag nämligen inte, med undantag för träningsbyxor och ett par finbyxor.

Trött… Ska försöka lägga mig tidigt idag.