Igår hade vi första grammatiklektionen. Det kändes helt okej. Där har jag åtminstone en fördel av att ha läst grammatik innan. Skillnad var det idag på realian, där vi faktiskt hade en lärare som pratade tyska och ville att vi skulle försöka göra det också.
Att gå över till undervisning i ett särskilt språk blev lite av en kulturchock (dock ingen allvarlig sådan). Nästan hela förra terminen tillbringades med lingvister som föreläsare. Detta är ett godmodigt släkte som lever i fullständig övertygelse om att värderande ord som ”bra” och ”dåligt” eller ”rätt” och ”fel” saknar användbarhet när man talar om språk, och att det som modersmålstalare säger (utan att åhöraren tycker att de pratar konstigt) måste vara en naturlig del av språket. Så lät det inte på grammatikundervisningen i tyska. Där var det minsann så att idag säger många tyska ungdomar si eller så och det kan man inte acceptera. Det är fel och fult. Fast som utlänning kan det ju vara bra att få lite pekpinnar.
Det slog mig just att jag saknar lingvistiken. Jag kanske borde valt det istället för tyska? Fast då begränsar man väl jobbmöjligheterna ännu mer.
P.S. Det är helt otroligt kallt ute. Termometern visar visserligen bara -4, men vinden är riktigt brutal. Så mycket har jag nog inte frusit på hela vintern.
Jag ska ge det lite längre tid innan jag ger upp.
Du skal läsa det du tycker är roligt!
Hoppas du överlever chocken.
Här lika kallt härnere