Eftersom det är fredag idag har jag inte haft någon undervisning, men jag cyklade som vanligt ut till universitetet för att få något gjort. Att plugga på institutionsbiblioteket är helt fantastiskt. Man vet att man varit koncentrerad när man tittar på klockan för första gången efter två och en halv timma och blir jätteförvånad över att klockan är så mycket.
Idag hade jag tänkt att jag skulle sitta tills jag blev för hungrig och sedan sluta för dagen, men så här i efterhand ångrar jag att jag inte tog med mig lunch så att jag hade kunnat sitta en stund till. Som sagt är biblioteket (Karin Boye) även i vanliga fall perfekt att plugga i – men biblioteket på fredag eftermiddag är något alldeles extra.
På vägen hem cyklade jag in till centrum och köpte självhäftande bokplast och sedan till stadsbiblioteket för att hämta boken jag beställt innan jag fortsatte till affären. Väl hemma igen upptäckte jag att jag tappat den knapp som lossnat från jackan tidigare och som jag varit extremt noga med att hålla reda på. Jag övervägde att åka tillbaka och leta, eftersom det fanns ett begränsat antal ställen att leta på (alla ställen där jag tagit upp cykelnyckeln ur fickan), men var för hungrig.
Efter en liten lunchpaus på någon timma kände jag att jag orkade ta en snabbtur in till centrum ändå, trots små chanser att hitta knappen. Jag hade inte kommit mer än till första trafikljuset innan jag upptäckte att den lyckats haka sig fast i en tråd på fickan och alltså inte alls var försvunnen.
När jag ändå gjort mig besväret att ge mig ut igen kändes det fånigt att vända, så jag tog en vända till Myrorna, där jag nästan köpte en snygg tröja. Tyvärr var den inte riktigt i min färg.
P.S. Ojdå, jag glömde ju skriva om löpsedeln! När jag var på väg hem såg jag en löpsedel där det stod ”Här gömmer sig Mubarak” och jag reflekterade över vilken väldigt märklig sak det var att skriva. Om våra svenska kvällstidningar vet var han finns så kan han väl inte vara så väldigt gömd?
