Äntligen! Fast vänta nu…

Idag blev en lång dag. Vi hade föreläsning mellan tio och tolv och sedan arbetsmöte mellan fyra och sex. Däremellan fick vi underhålla oss bäst vi ville. Jag gick med en kurskompis till Värmlands nation och åt lunch och sedan satte vi oss för att plugga en stund. Det gick väl sådär. Jag var helt sömnig efter den stora lunchen.

När jag kom hem för en stund sedan blev jag överlycklig över att mitt kombinerade student- och nationskort hade kommit, bara för att inse att det saknades en väldigt viktig detalj på det: SJ-loggan. Tydligen är detta ett vanligt problem för det stod med i FAQ på Mecenatkortets hemsida. Hoppas att de är hyfsat snabba på att fixa ett nytt så att jag kan resa billigare snart.

Kontraktet för rummet är nu äntligen påskrivet och jag har betalat första hyran (för september och en liten del av augusti). Det känns bra att ha det avklarat.

Carried away

Jag har ofta funderat på en bra översättning av det uttrycket. Det skulle vara hemskt användbart. Just nu skulle jag behöva det för att förklara varför jag beställt ett stort tyskt lexikon och ett gratis provexemplar av en tysk tidning för utlänningar som inte är så bra på språket. Knasigt! Jag har ju inte ens valt tyska helt säkert än.

Ich bin Ausländer und spreche nicht gut Deutsch!

Det har inte hänt så mycket på sista tiden, därav bristen på inlägg. Vi har väldigt lite undervisning, ungefär två timmar tre gånger i veckan, så det gäller att ha lite självdisciplin. Det är väl sådär med den, men jag har pluggat hyfsat mycket i alla fall.

Jag har nästan bestämt mig för att välja tyska som huvudämne, alltså det ämne jag ska läsa i tre terminer. Detta kommer som lite av en chock även för mig, eftersom jag hatade tyskan på både högstadiet och gymnasiet. Nu tycker jag dock att det ska bli kul.

Det var länge sedan jag pluggade tyska så jag är lite orolig för att inte ska minnas tillräckligt mycket för att klara av den nivå kursen ligger på, men efter att ha mejlat med ämnesansvarig känns det bättre. Idag har jag skaffat lånekort på stadsbiblioteket och lånat två lättlästa böcker som jag kan ha och fräscha upp tyskan med, men jag behöver väl ha hit mitt lexikon för att komma någon vart.

Apropå något helt annat: idag var jag ute och sprang för första gången sedan jag kom hit. Det kändes att jag inte gjort det på ett tag, så jag får försöka skärpa till mig. Jag måste skaffa träningskort på Friskis också så att jag kan börja med min kära skivstångsträning.

Hemma

Resan hem gick smidigt, även om jag var onödigt tidigt på stationen i morse. Eftersom jag var lite seg så blev det inte så mycket pluggat, däremot blev killen som satt jämte lite intresserad när han såg min lingvistikbok och vi pratade sporadiskt och lite haltande om språk (på engelska). Han kom från Finland.

Väl tillbaka i Borås passade jag på att gå och förtidsrösta. Eftersom jag flyttade så pass nyligen är det nämligen här jag har rätt att rösta. Att poströsta verkar besvärligt och jag är inte säker på att jag är hemma på valhelgen så det var lika bra att passa på. Lunch åt jag på Campino.

Efter lunchen gick jag i lite affärer. Om några veckor ska jag nämligen på min första gasque på nationen och då är det klädkod ”kavaj”. Det brukar betyda klänning och någon sådan äger jag inte. Jag köpte en idag, men jag ska nog ta på den några gånger i helgen och kolla så att jag verkligen vill ha den. Annars kan jag ju lämna tillbaka den innan jag åker tillbaka till Uppsala på måndag.

När jag tog bussen till Tullen fick jag en så märklig känsla. Fast jag åkt där så många gånger kändes det på något sätt att jag inte bodde där längre. Det var inte som att åka hem. När jag kom in i lägenheten greps jag av förtvivlan, som vanligt. Det som finns kvar där finns ju kvar just därför att det är det svåraste att ta hand om. Nåja, jag har hela helgen på mig…

Hata SJ!

Eftersom jag inte fick mitt schema förrän helt nyligen har jag inte kunnat planera hemresan till Borås i särskilt god tid. Det visar sig att det bästa skulle vara att åka efter föreläsningen i morgon och åka tillbaka till Uppsala på måndag.

Tyvärr är det ju så att SJ inte uppskattar när man bokar sent, så en resa i morgon eftermiddag går på drygt 1000 kr, och en resa på någorlunda human tid på fredagen mellan 700 och 1100 kr. Det tänker jag inte betala. ”Sista minuten!” vill kanske någon optimist utbrista då. Javisst, men då måste man kunna bevisa att man är student och jag har inget studentkort än.

Biljetten tillbaka till Uppsala bokade jag i förmiddags, eftersom det fanns en avgång med överkomligt pris, och för en stund sedan fick jag bita i det sura äpplet och boka resan till Borås till på fredag – klockan 7 på morgonen! Allt annat var orimligt dyrt (ja, jag har kollat upp Swebus och Bus4you också).

Om inga förseningar uppstår är jag i Borås strax före tolv på fredag, så om någon vill äta lunch är det bara att hojta till. Det kanske är lite tidigt för att ni ska sakna mig än, förstås…

Första cykelincidenten

Det märks att terminen har börjat nu. Idag när jag cyklade till universitetet var det som en helt annan stad. Folk överallt – på cyklar, i stora grupper på gångbanorna och i bilar. Plötsligt förstår jag om det är problem med olyckor i stan och att det delades ut broschyrer om cykelvett på reccemässan.

Jag krockade med en annan tjej på cykel idag, mitt på en cykelöverfart. Båda hade bromsat så det hände inget farligt. Ingen välte och det var på det stora hela ganska odramatiskt. Det jag tyckte var lite skärrande var inte själva krocken utan det faktum att hon inte verkade fatta att hon skulle hålla höger. Därav ihopkörningen.

Denna lilla händelse gör att jag verkligen längtar tills jag får hit min egen cykel. Jag känner mig säkrare med den. Bättre bromsar, lättare att hantera. För övrigt får jag nog omvärdera den lite. Efter att ha sett vad andra cyklar på kan jag säga att den blir en av de finare i stan, trots att den är nästan 20 år gammal.

Tid

Det är helt ofattbart att jag inte varit här mer än en vecka. Det känns som en evighet sedan jag var i Borås…

Jag ser fram emot terminsstarten. Det var skönt att ha några lugna dagar för att orientera sig, men i en ny stad där man inte känner någon särskilt bra blir det ganska segt att ha så mycket fritid.

Uträttat de senaste dagarna:

  • Adressändrat
  • Sagt upp elen
  • Meddelat byte av blodcentral
  • Letat upp närmaste Friskis
  • Skaffat lite husgeråd

Apropå den senaste punkten så har den här första veckan varit en övning i att tänka positivt och kreativt, det vill säga att tänka på vad jag har och inte på vad jag inte har. Det har gått riktigt bra, hittills.

Vilodag

De senaste två dagarna har varit tuffa rent fysiskt. Jag hade ont i halsen redan på torsdagen och även om jag var hyfsat pigg under nollningslekarna så var jag riktigt trött redan i början av kvällen när jag skulle ut på mitt livs första pubrunda tillsammans med klassen.

Det var tio nationer som var öppna och vi skulle stanna en halvtimma på varje. Lyckligtvis var det ganska många som inte drack på varje pub, så jag slapp känna mig utanför. Jag orkade med sex pubbar, sedan fick det räcka. Hade jag stannat en halvtimma till hade jag fått uppleva hur flera klasskamrater sjöng karaoke. Det tycks ha varit något av en höjdpunkt. Jag missade också min egen nations pub.

Igår hade jag ännu mer ont i halsen och troligtvis även feber, men förmiddagens nollning gick ändå bra. Vi började vid tiotiden med poängjakt, vilket gick ut på att vi fick en lista på mer eller mindre knasiga saker som vi skulle göra för att få poäng (exempelvis leda jympapass på stora torget, bada i Fyrisån och hälsa folk välkomna till Uppsala som en mänsklig pyramid på stationen).

Detta följdes av mässa för nya studenter, där det var så trångt att jag snart gick ut. Det stod massor med folk och delade ut saker, men tydligen såg jag inte behövande nog ut för att någon skulle sticka till mig nudlar, vaskrensare eller cykelsadelöverdrag utan bara massa broschyrer och ett exemplar av nya testamentet.

Jag och en klasskompis, som jag träffade utanför, upptäckte att det var en effektiv taktik att bara stå precis utanför huset och prata. Då kom det fram massor med folk med broschyrer och vi behövde inte springa runt själva.

Men tillbaka till varför allt var så jobbigt. Jag kände mig verkligen helt utmattad efter nollning och mässa (jag har dessutom brutal träningsvärk i magen och nedre delen av ryggen, antingen från nollningen eller från att man sitter lite konstigt på cykeln jag lånat), så jag såg fram emot att hinna hem och vila några timmar innan vi skulle ut och äta middag på V-Dala på kvällen. Men ack nej, några klasskompisar kom på att vi skulle skriva en sång för vårt program, så det tog några timmar till.

När jag äntligen skulle cykla hem lyckades jag cykla helt fel, trots att jag hade kartan till hands. Istället för de vanliga fyra kilometrarna blev det drygt nio och jag hade dessutom mindre än en timma på mig att vara hemma innan jag skulle tillbaka till stan. Behöver jag säga att jag bara ville lägga mig ner och dö?

Middag på V-Dala, följt av utgång till Smålands nation (tror jag). Jag hade inte behövt följa med, men jag tänkte att det kunde vara bra. Gud så trött jag var! Det var inte så värst kul, heller. Jag kommer bra överens med klasskompisarna och man tänker inte på åldersskillnaden när man är ute och leker (eller när man pluggar), men där på nationen såg jag mig omkring och kände mig riktigt gammal.

Idag har jag haft en vilodag och hoppas att det ska hjälpa mot förkylningen. Jag har bara tagit en kort sväng in till centrum för att skaffa lite husgeråd och en tur till affären för att skaffa mat och tvättmedel. Jag vet att det var några klasskompisar som skulle ut på kvällen, men jag orkade verkligen inte just idag.

Det känns konstigt att lektionerna börjar på måndag och jag är inte ensam om att känna det. Som en klasskompis uttryckte det: ”Det känns som att vi är på läger eller något.”

Numera officiellt student och västgöte

Idag var det dags för registrering och information på institutionen för moderna språk. Eftersom jag fick skjuts var jag där i god tid, nästan lite väl god tid eftersom jag inte visste riktigt vad jag skulle ta mig till. Det var lite för lång tid för att bara drälla, och lite för kort för att gå iväg och utforska omgivningarna. Tänk om jag hade gått vilse!

Jag var i den anvisade salen drygt en kvart för tidigt. Den var nästan halvfull redan. Mina farhågor om kurskamraterna späddes på när jag insåg att det satt 15 personer med block och penna redo – 15 minuter innan det hela skulle börja. Som väntat var det mest tjejer. Jag tror att det var fyra killar allt som allt, möjligtvis fem.

Efter informationen blev det lite mingel, men som det gärna blir vid sådana tillfällen hittade man en liten grupp att umgås med och klängde sig liksom fast vid den tills den gemensamma rundturen började.

Efter att ha gått runt inne på institutionen för moderna språk fortsatte rundturen utomhus. Naturligtvis regnade det. Vi besökte alla nationer (utom Gotlands), så att vi fick en chans att registrera oss. Vi var tre som valde Västgöta. Två av oss gick tillbaka dit efter rundturen för att äta sopplunch för 35 kr. Det kändes överkomligt och man fick mycket mat.

Efter lunch besökte vi tillsammans turistbyrån (nu har jag i alla fall kartor så att det räcker!) och Myrorna, innan vi skildes åt. Jag gick och skaffade värdekort till bussen och skrotade sedan runt för att försöka orientera mig lite. Det känns bättre nu.

Klockan var bara runt fyra när detta var gjort så jag bestämde mig för att gå hem. Jag tycker nämligen att det är det bästa sättet att få koll på omgivningarna. Det kändes inte alls så långt som jag hade trott, fast då gick jag förstås bara från centrum och inte ända från Engelska parken. Det kanske kan ta 10 minuter till annars.

När jag kom tillbaka tänkte jag gå in på nätet och adressändra, men fick ett felmeddelande som sa att det gatunummer jag angett inte fanns och att jag kunde ringa kundtjänst för hjälp. Hmm… bäst att dubbelkolla adressen med hyresvärden innan jag ringer.

Testar att infoga bild.

På plats i mitt nya hem

Nu sitter jag här i mitt nya hem. Det känns märkligt. Rummet är jättemysigt och sedan jag kom vid ettiden har här kommit in ett skrivbord från Ikea (som jag egenhändigt skruvat ihop), en splitter ny tv och två krukväxter. Jag har även fått lov att hämta upp lite tavlor ur källarförrådet.

Kokvrån är extremt liten, men den har ändå allt man behöver, med undantag för vattenkokare. Min egen toalett ligger precis utanför dörren och har i princip bara plats för toastol och handfat. Duschen är i källaren, tillsammans med tvättmaskinen, men eftersom jag tydligen är ensam om att använda tvättstugan är detta inte något problem. Det är i vilket fall inte värre än när man campar.

Jag har fått en guidad tur med bil och sett vart jag ska i morgon. Inte för att jag kommer att hitta ändå, men har blivit lovad skjuts första dagen. Visst är det nästan lite för bra nu? Dessutom blev jag bjuden på middag.

Jag känner att jag haft extrem tur som fick detta rummet. Tydligen annonserar studenter (samma stackars människor hela tiden) dagligen efter någonstans att bo, utan att få napp och andra får boenden under väldigt begränsad tid.

Jag tänkte lägga upp en bild från mitt rum, men jag vet ärligt talat inte hur man gör. Jag antar att man i så fall måste lägga bilden någonstans först och sedan länka in den. Det får bli ett senare projekt.

Det mobila bredbandet funkar lyckligtvis fint här där jag bor. Uppkopplingen klarar även Skype, vilket ju är trevligt när man vill ringa gratis.

Nu är det dags att plocka i ordning lite inför morgondagen och sedan sova. Jag hann inte handla idag så det får kanske bli en okonventionell frukost bestående av nudlar och vitamintabletter från U:s överlevnadspaket i morgon, om jag inte köper något på universitetet istället.