Kulturchock

Igår hade vi första grammatiklektionen. Det kändes helt okej. Där har jag åtminstone en fördel av att ha läst grammatik innan. Skillnad var det idag på realian, där vi faktiskt hade en lärare som pratade tyska och ville att vi skulle försöka göra det också.

Att gå över till undervisning i ett särskilt språk blev lite av en kulturchock (dock ingen allvarlig sådan). Nästan hela förra terminen tillbringades med lingvister som föreläsare. Detta är ett godmodigt släkte som lever i fullständig övertygelse om att värderande ord som ”bra” och ”dåligt” eller ”rätt” och ”fel” saknar användbarhet när man talar om språk, och att det som modersmålstalare säger (utan att åhöraren tycker att de pratar konstigt) måste vara en naturlig del av språket. Så lät det inte på grammatikundervisningen i tyska. Där var det minsann så att idag säger många tyska ungdomar si eller så och det kan man inte acceptera. Det är fel och fult. Fast som utlänning kan det ju vara bra att få lite pekpinnar.

Det slog mig just att jag saknar lingvistiken. Jag kanske borde valt det istället för tyska? Fast då begränsar man väl jobbmöjligheterna ännu mer.

P.S. Det är helt otroligt kallt ute. Termometern visar visserligen bara -4, men vinden är riktigt brutal. Så mycket har jag nog inte frusit på hela vintern.

Om bara alla var som jag…

Idag lät tvättmaskinen lite sjuk, och eftersom det avslöjande nog var vid i- och urpumpning av vattnet var det inte så svårt att räkna ut var felet låg. Tvättmaskinen är av samma märke och nästan samma modell som den vi hade i Borås, vilket betyder att jag inte kände att jag behövde tillkalla reparatör eller ens hyresvärd.

Alltså, jag skruvade upp luckan för att rensa pumpen. Det visade sig att just denna tvättmaskin hade ett utdragbart plastgaller format som ett halvt rör, avsett att samla upp sådant som inte hörde hemma i ledningarna. Med tanke på hur det såg ut är det ett under att det över huvud taget gått att tvätta.

Efter mycket lirkande (och en snabb titt i manualen för att försäkra mig om att det verkligen skulle gå att dra ut helt) lyckades jag få loss gallret. Vid det här laget hade de fem minuter jag trott att alltihop skulle ta för länge sedan passerat.

När gallret väl var ute kunde jag konstatera följande: den som bodde här före mig hade uppenbarligen en förkärlek för hårnålar – men i håret kan de inte ha suttit särskilt ofta. Jag plockade bort två ur silen idag och har redan tidigare plockat ur tre ur själva tvättmaskinen. Jag fick också en stark misstanke om att detta galler inte rensats under tvättmaskinens livstid.

Det sista, envisa klägget motstod alla mina försök att med hjälp av fingrar och hårnålar avlägsna det. Till slut var jag tvungen att acceptera att det enda som skulle hjälpa vore att skölja gallret. Problemet var bara att då skulle klägget hamna i ett annat avlopp, i det här fallet i min dusch och där har det ju redan varit stopp en gång.

Nåja, för att korta av denna oändliga historia sammanfattar jag det hela med att jag med mycket möda och stort besvär – och hushållspapper – lyckades fånga upp det mesta av klägget utan att det hamnade i duschavloppet. Och sedan hade jag en påse med ungefär ett hekto grå gegga att ta med mig upp ur källaren och kasta.

Efter denna sedelärande historia kan ni själva få gissa hur inläggets titel ska avslutas.

Första vurpan

Idag körde jag omkull med cykeln för första gången, men ni behöver inte bli oroliga – jag slog mig inte alls. Det enda som gick sönder var den fasta baklyktan på cykeln, och det var ju ingen större förlust eftersom den ändå inte fungerade.

Jag har inte upptäckt att det gör ont någonstans, om det inte döljs väl av träningsvärken efter onsdagens Friskispass. Enda synliga skadan är ett litet skrubbsår på armen (jag är fascinerad av att man kan få sådana utan att kläderna går sönder) som jag inte upptäckte först eftersom det inte känns. Inte ens om man petar på det. Värre var att jag hade helt nytvättade jeans på mig och att det nu är oundvikligt att tvätta jackan.

Vad som egentligen hände är lite oklart. Antagligen hamnade jag på en av de där kanterna där det finns en grop i det tjocka, hårt packade snö- och istäcket. Cykeln for iväg i alla fall, extremt hastigt och helt utan förvarning. Min redan tidigare dokumenterade hoppa-av-cykeln-reflex tog över och hade det inte varit så halt så hade antagligen bara cykeln ramlat och inte jag. Som det var nu såg det antagligen hemskt roligt ut i och med att jag nästan sprang några meter innan jag ramlade omkull, en bra bit från cykeln.

Nej, nej, ingen panik sa jag ju! Det är aldrig någon trafik på den där vägsnutten. Det är en av anledningarna till att jag har valt att cykla just där.

Smutsigt värre

JAAAA!

Jag går in och kollar ungefär en gång var tredje minut på studentportalen för att se att jag verkligen inte har läst fel. Jag klarade tentan! Alla kurser från förra terminen är nu helt klara. Inga omtentor att plugga till, inga projektarbeten kvar att lämna in och ingen risk att få problem med CSN. Härligt!

Detta betyder att jag kan ägna all min energi åt tyskan, vilket lär behövas. Vad tänkte jag egentligen? Det är ju åratal sedan jag läste tyska senast.

Jag gissar att jag kan klara några av de mer teoretiska kurserna, grammatiken och fonetiken till exempel, kanske realian också, men alla kurser som har med språkfärdighet att göra lär bli svåra.

Vi fick litteraturlistan igår, både den allmänna och den som gällde litteraturkursen. En sådär sex romaner stod på den. Riktiga romaner alltså, inga förenklade versioner. Ugh! Fast om jag klarar att läsa dem blir jag väldigt stolt.

Idag ska jag till kören för första gången på terminen. Det var smygstart förra veckan, men då var jag fortfarande kvar i Borås så jag får starta idag.

P.S. Jag har ju glömt att säga att när jag åkte hem i lördags var det inte en enda försening. Inga lokfel, signalfel, växelfel eller tågfel, inga långsammare tåg framför på spåret och inga trasiga tåg som drällde på spåren. Fantastiskt!

Intryck från Borås

Tillbaka från Borås kan jag konstatera att det nu färdigställda Gina Tricot-huset är häpnadsväckande fult. Jag menar, det såg illa ut redan när skissen var i tidningen, men den verkliga byggnaden överraskar ändå med sin fulhet. Det är som en stor, grå låda, som dessutom totalt sabbar stadssilhuetten om man kommer från Tullenhållet.

Uppsala visar sig förstås inte heller från sin bästa sida just idag. Det är mildväder och när jag tidigare cyklade till Orienthuset för att köpa te så regnade det. Halt är det också.

I morgon sätter terminen igång. Det ska bli riktigt roligt, även om jag har lite panik på grund av mitt ämnesval. Hur ska detta gå? Lite efter kan jag väl klara att vara, men tolv-tretton år?

Om tåg A kör snabbare än tåg B…

Bing! ”Vi har fått köra bakom ett långsammare tåg en bit och är därför tio minuter försenade.”

Bing! ”Vi har nu kunnat köra om det långsamma tåget, men nu har vi ett trasigt tåg framför oss istället.

Bing! ”Vi kommer snart att växla över till ett annat spår för att köra förbi det trasiga tåget.”

Evighetslång tystnad under vilken tåget står stilla.

Bing! ”Jag har nu pratat med trafikledningen. De vill inte röra växeln eftersom det är snö på den och de kanske inte får kontroll på den. Vi får vackert vänta tills de får undan det trasiga tåget.”

Bing! ”De har nu fått igång det trasiga tåget men det går sakta. Vi får åka i samma hastighet. Förseningen uppgår just nu till 40 minuter.”

Bing! ”Om ni undrade varför vi stod still nyss så var det för att det trasiga tåget framför oss skulle stanna på förra stationen så vi fick vänta på det.”

Bing! ”Vi ankommer snart till Stockholms central med en försening på ca 50 minuter.”

Ovanstående lilla högtalarmonolog i kombination med en liknande från förra tågresan föranleder följande fråga: hur många av Sveriges tåg är vid en given tidpunkt trasiga? Det tycks vara ganska många. Nästa fråga är: hur kan det komma sig att X2000 alltid hamnar bakom ett (eller flera) långsammare tåg och blir försenat? Det kan väl inte vara en överraskning att X2000 är snabbare än de andra tågen?

Nåja, jag kom hem ändå och med bara en timmas försening. Det är rätt bra, trots allt.